Ikwerre language
Ikwerre (Iwhuruohna)[1] bụ asụsụ ndị Ikwerre people, na asụ ndị bi na mpaghara obodo nọ na mba Rivers State, Nigeria.
Nhazi
[chenj-am | chenj-am for orijin]Asụsụ Ikwerre bụ otu alaka ụlọ ọrụ Volta-Niger nke ezinụlọ asụsụ Niger-Congo. Dabere na lexicostatistical nyocha, Kay Williamson buru ụzọ kwuo na ndị Ikwere, Ekpeye, na Ogba, asụsụ bụ nke otu ụyọkọ asụsụ, ha abụghịkwa olumba.[2] Mgbe Williamson na Roger Blench nwechara nyocha ndị ọzọ na nyocha ndị ọzọ, e kwubiri na asụsụ ndị yiri nke ahụ dị ka Ikwerre, Ogba, Igbo na Ekpeye na-etolite “ụyọkọ asụsụ” nakwa na ha dịtụ ntakịrị nghọta. "language cluster" na mutually intelligible.[3]
Ụda
[chenj-am | chenj-am for orijin]Udaume
[chenj-am | chenj-am for orijin]Ikwerre na-amata ụdaume site n'ịdị mma (ihu na ịdị elu), ọnụnọ ma ọ bụ enweghị ya nasalization, na ọnụnọ ma ọ bụ enweghị nke advanced tongue root.
Ịrụ | Azụ | ||
---|---|---|---|
High | +ATR | i ĩ | u ũ |
−ATR | ɪ ɪ̃ | ʊ ʊ̃ | |
Mid | +ATR | e ẽ | o õ |
−ATR | ɛ ɛ̃ | ɔ ɔ̃ | |
Low | −ATR | a ã |
Enwekwara ụdaume */ə̃/ Nke a na-akọwapụta syllabic consonants imi n'akụkọ asụsụ nke na-ekwu na Ikwerre enweghị nkwụsị imi.. This sound is realized as [ɨ̃] or a syllabic nasal Aghọtara ụda a dị ka [ɨ̃] ma ọ bụ syllabic imi bụ
Ndakọrita Udaume
[chenj-am | chenj-am for orijin]Ikwerre na-egosipụta ụdị abụọ ndakọrita Udaume vowel harmony:
- Udaume ọ bụla dị n'okwu Ikwerre, ewezuga ole na ole, na-ekwenye na ụdaume ndị ọzọ n'okwu ahụ maka ọnụnọ ma ọ bụ enweghị mgbọrọgwụ ire dị elu. advanced tongue root.
- Udaume nke otu ịdị elu n'ime mkpụrụokwu ndị dị n'akụkụ ga-abụrịrị nda n'ihu ma ọ bụ nda na azụ, i.e. the pairs /i/ & /u/, /ɪ/ & /ʊ/, /e/ & /o/, na /ɛ/ & /ɔ/ enweghị ike ime n'akụkụ mkpụrụokwu. Udaume nke dị elu dị iche iche, Otú ọ dị, ekwesighi ka ọ dabara na ihu/azụ. Nke a anaghị emetụta ụdaume mbụ na aha na-amalite na ụdaume ma ọ bụ na /ɾ/, ọ dịghị emetụtakwa okwu onomatopoeic okwu.
Mgbochiume
[chenj-am | chenj-am for orijin]Labial | Alveolar | Postalveolar or palatal |
Velar | Glottal | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
unrounded | rounded | unrounded | rounded | |||||
Plosive or Affricate |
voiceless | p | t | tʃ | k | kʷ | ||
voiced | b | d | dʒ | ɡ | ɡʷ | |||
Fricative | voiceless | f | s | |||||
voiced | v | z | ||||||
Non-plosive stop | plain | ḅ~m | ||||||
glottalized | ʼḅ~ʼm | |||||||
Tap | ɾ~ɾ̃ | |||||||
Approximant | l~n | j~j̃ | ɰ~ɰ̃ | w~w̃ | h~h̃ | hʷ~h̃ʷ |
Mgbochiume onu [ḅ ʼḅ l ɾ j ɰ w h hʷ] na abia tupu ụdaume ọnụ, na ụda imi ha [m ʼm n ɾ̃ ȷ̃ ɰ̃ w̃ h̃ h̃ʷ] tupu ụdaume imi. "Nkwụsị na-enweghị mgbawa" [ḅ ʼḅ] abụghị plosives (na-abụghị pulmonic) na ha dakọrọ na implosive n'ụdị Igbo ndị ọzọ. implosives
Mgbata ahụ /ɾ/ enwere ike ghọta mgbe ụfọdụ dịka ihe dị nso [ɹ].
Ụda
[chenj-am | chenj-am for orijin]Ikwerre bụ asụsụ ụda tonal language eji uda asaa: uda elu, ụdaetiti, ụda ala, ụda elu-ala na ada, elu-etiti na uda, etiti-ala na-ada na-ebili. Ikwerre nwekwara tonal downdrift. Dị ka ihe atụ: rínya᷆ (high, mid-low falling) pụtara "ibu, arọ", rìnyâ (obere, elu-low falling) pụtara "nwanyị, nwunye", mụ̌ (rising) pụtara "ịmụ", mụ̂ (high-low falling) pụtara "ịmụ nwa", wdg.
References
[chenj-am | chenj-am for orijin].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
- Williamson, Kay (1970). Reading and writing Ikwerre. Ibadan: Institute of African Studies.
Templet:Languages of NigeriaAsusu no na N
- ↑ "Collections Online | British Museum". www.britishmuseum.org. Retrieved 2024-06-28.
- ↑ Williamson, Kay (1974). ODUMA: The Lower Niger Languages. Vol. 1. Rivers State Council of Arts & Culture, Port Harcourt.
- ↑ Williamson, Kay; Roger M. Blench (2000). African languages: an introduction. Cambridge University Press.